Samarbetspartners

I några av de intervjuer som gjorts i projektet betonas vikten av lokala samarbetspartners. Lokal behöver inte betyda att man har en partner i varje land, det  kan också betyda att man har en partner i en region. En sådan region skulle kunna vara den anglofona delen av Östafrika.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg, samarbetspartners för internationellt e-lärande kan vara av olika typer. Den typ av samarbetspartner som man kanske först kommer att tänka på är ett universitet, gärna ett stor och välrennomerat. Men är detta alltid det alternativ som är att föredra?

Som uppvuxen och numera aktiv i det svenska utbildningssystemet så kan det vara svårt att tänka på högskoleutbildning som en kommersiellt verksamhet. Att ta betalt för högre utbildning är dock ”det normala”, det är vi i Sverige som är avvikarna (även) i detta avseende.  Utbildning kan alltså vara en affärsverksamhet, utbildningsorganisationer kan ha agenter arbetar på kommersiell basis.

I samband med ett besök i Uganda sökte jag kontakt med en sådan agent som bland annat representerade ett antal brittiska universitet (jag följde upp en ingång jag fått vid konferenensen e-Learning Africa tidigare under året). Den agent som träffade visade stort intresse för ett samarbete med vårt universitet.

Uganda har av tradition varit ett nav för högre utbildning i Östafrika, Makarere universitetet i Kampala var det första  i Östafrika. Även om Kenya har haft den snabbaste ekonomisk utvecklingen i Östafrika så är Uganda fortfarande ett ledande utbildningsland.

Kampala, en stad på kullar...

Om man skall starta med en sådan verksamhet bör man välja utbildningsområden där det är lätt att få studenter. De två område som det var mest efterfrågade var enligt den agent jag pratade med ”Business studies” och datautbildningar. Jag föreslog också utbildningar på miljöområdet, ett område där MiUn har lång erfarenhet av att utbilda på distans, detta område var också möjligt att gå vidare med menade agenten. Efter hemkomsten till Sverige skall jag jobba vidare med dessa utbildningsområden. En arbetshypotes är att starta upp några försöksutbildningar under hösten 2009. Agenten menade att man även borde ha ett lokalt universitet som samarbetspartner, jag fick förslag på ett antal. En anledning till detta är att man då kan få tillgång till lokaler för samlingar och andra logistiska frågor.

Ett alternativ som han menade skulle vara attraktivt är att man kanske har ett par år på distans, följt av ett sista år i Sverige, alternativt kandidat i Östafrika, följt av en master i Sverige.

Besök på Kenyatta University i Nairobi

Mittuniversitetet, som sedan tidigare har ett samarbetsavtal med Kenyatta University fick under våren en förfrågan om samarbete (handledning av uppsatser på distans). Detta såg vi i projektgruppen som ett bra tillfälle att testa ideerna med distanslärande/e-learning i samarbete med universitet i u-länder. Kenya är ett strategiskt land i och med att det är ett ”SIDA-land”, Nairobi skulle kunna vara ett ”nav” i en satsning på Östafrika.

Mats D. och Oduor O. från MiUn besökte universitetet i augusti 2008 för att följa upp denna förfrågan och även undersöka möjligheterna för ett bredare samarbete där även annat än handledning av uppsatser skulle ingå. Kontakter från detta besök bearbetas nu vidare, en preliminär plan är att, som ett nästa steg, under vårterminen anta studenter vid Kenyatta University till uppsatskurser på MiUn inom några olika ämnen.

Kenyatta University visade speciellt intresse för utbildning inom vårdvetenskap och ”business science”.

Kenyatta University

Internationellt e-lärande på konferensen” E-learning Africa 2008” i Ghana

Många universitet i Afrika, faktiskt alla som jag hittills kommit i kontakt med, har samarbeten med universitet i västvärlden. Dessa samarbeten kan ha olika karaktär, samarbeten i fråga om forskning och forskarutbildning, lärarutbyte, studentutbyte, handledning på distans etc. etc.
Universitet och högskolor i västvärlden erbjuder också e-lärande direkt till ”slutkund” .

På konferensen e-learning Africa var t ex universitet i Storbritannien aktiva i marknadsföring av sådan utbildning. Typiskt verkar man arbeta i olika sammanslutningar och man har också stöd av statliga organisationer som ”UK Trade and Investment” som ”helps UK-based companies succeed in an increasingly global economy”. Tre miljoner studenter tar ”UK exams overseas” enligt den broschyr jag fick av ”UK Trade and Investment” som hade ett bås i den utställning som fanns i anknytning till konferensen.

Ett företag som var närvarade i detta bås (via en lokal representant?) var RDI, ”Resource Development International”, http://www.rdi.co.uk , ett företag som erbjuder utbildningar i samarbete med antal universitet i Storbritannien. RDI har samarbetspartners i 5 afrikanska länder som hjälper till med marknadsföring, kanske även med annat. Dessa samarbetspartners förefaller inte att vara universitet utan snarare kommersiella företag.

Resource Development International

Sedan finns det som ovan nämnts ett stort antal samarbeten mellan universitet i Afrika direkt med universitet i västvärlden!

Projektuppstartsmöte

Den 31 mars var det uppstartsmöte med deltagare från Mittuniversitetets tre campusorter och representation från flera institutioner och avdelningar, totalt 11 deltagare.

Syftet var att informera om projektet och även få input från deltagarna t ex i nedanstående frågor

– Vilka erfarenheter finns på MiUn’s institutioner och avdelningar som är av intresse för projektet?
– Hur når man marknaden?
– Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna?

Många av MiUn’s anställda har internationella erfarenheter, har arbetat i länder i tredje världen eller har jobbat i internationella projekt.

De kontaktpunkter som man har ifrån t ex forskningskontakter kan tänkas utvecklas vidare till samarbete inom undervisningen, t ex i form av e-learning.

Intervju om E-lärande i utvecklingsländer, Johan Thorbiörnson, KTH

Johan Thorbiörnson

Johan är föreståndare för ”Resurscentrum för nätundervisning” på KTH. Han har lång erfarenhet av e-lärande, speciellt på matematikområdet. Johan är bl. a pappa till de mycket framgångsrika högskoleförberedande kurserna i matematik som med relativt små resurser ger stora grupper av studenter en bra mattegrund för högskolestudier. Kurserna har ett nätbaserat upplägg med ”nivåindelad kontinuerlig examination”, uppgifter som löses enskilt i egen takt följt av gruppuppgifter där grupperna formas dynamiskt.

Marknaden för E-lärande i utvecklingsländerna är enorm menar Johan. Tyvärr är vi i en del avseenden vingklippta av det svenska systemet då vi inte får ta betalt av enskilda studenter. Han berättar om ett exempel då man på bara några dagar fick flera tusen anmälningar till en kurs från Sri Lanka. Det blir absurt om man skall låta svenska skattebetalare betala för alla dessa deltagare. Men man håller på att förbereda sig för en eventuell förändring av reglerna.

Sverige har enligt Johan en unik möjlighet bli ledande nation på området. Den svenska hållningen i internationella konflikter och stöd till utvecklingsländer har givit Sverige ett gott rykte i många länder. Nobelpriset, anseende för hög kvalitet och låg korruption är annat man förknippar med Sverige. Alla svenska universitet kan vara med i en satsning på e-lärande i utvecklingsländerna säger Johan, man kan samarbeta på många olika sätt, nämner MATH.SE, ett samarbete främst på matematikområdet. Det är mycket logistik i hantering av nätstudenter, man kan t ex samarbeta på detta område. Ämnesvisa samarbeten mellan olika lärosäten kan vara ett sätt att skapa en stark bas på lärarsidan, varje högskola kunde ha sitt specialområde där man har särskilt hög kompetens. Resultatet blir mycket bättre om det är många ögon ser materialet och sättet man examinerar och kommer med synpunkter menar Johan. Inom MATH.SE han man också tagit fram en mycket intressant modell för hur intäkter och arbete skall fördelas.

För att nå ut i värden lierar man sig gärna med andra universitet. Johan nämner som exempel universitet i arabvärlden som får ”adoptera” KTH-kurser och betalar till KTH för programvara, litteratur, support etc. Men också direktmarknadsföring kan vara effektiv. Universitet t ex i USA och Australien marknadsför sig med attraktivt material i många länder. Även svenska universitet skulle kunna producera sådant material, gärna i samarbete. Att annonsera i dagstidningar är ofta inte speciellt dyrt i utvecklingsländer. Att skapa ”hubbar” med lokalkontor i lämpliga länder i utvalda regioner kan vara en bra ide, från dessa hubbar kan man sedan marknadsföra och upprätthålla kontakten med kringliggande länder. Så länge nuvarande system med att utomeuropeiska studenter får studera gratis på svenska universitet består kan man utnyttja detta för att komma in på olika marknader och lära sig dessa.

Att bedriva undervisning i andra kulturer ställer givetvis krav. Varje kultur har sina egenheter även om mycket är gemensamt. Snabb feedback på frågor och insända uppgifter är viktigt i alla kulturer. Att vara serviceminded och medveten om hur man bemöter studenter, att lära sig att hantera problem, missförstånd, klagomål etc. är också viktigt i nätundervisning i alla kulturer. I många länder har dock studenterna stor respekt för lärarna och klagar kanske inte om något fungerar dåligt. Om studenterna är väldigt tysta måste man ta reda på varför. Ett sätt att arbeta med detta kan vara att ha ett lokalt callcenter. Detta behöver inte vara så dyrt då man bemannar med lokal personal, kanske duktiga studenter. Ett sätt kan vara att stödja communities där studenter stöttar och lär av varandra.

En annan aspekt på att arbeta i andra länder är variationen i kunskaper, t ex om hur man använder Internet eller kunskaper i det engelska språket (om det är det som används), variationerna kan vara mycket större än vad man förväntat sig.

På min fråga om kurser och kursmaterial måste anpassas för olika kulturer svarar Johan att de ofta måste paketeras om. Man måste givetvis kolla att man följer lagar och regler, materialet måste också vara ”rumsrent” enligt de normer som gäller i det aktuella området. Johan använder begreppet ”tweaking”, att man vrider om materialet lite så att det passar. Kanske behöver det inte vara så kostsamma förändringar utan mest bestå av utseendeförändringar och lokala kopplingar.

Vi avslutade diskussionerna med frågan om vår svenska ”progressiva pedagogik” med diskussionsgrupper på nätet, projektarbeten, inlämningsuppgifter där man granskar varandras uppgifter etc. fungerar i andra kulturer. Johan menar att om man kan vi påvisa att detta verkligen fungerar bättre än andra metoder så har vi en konkurrensfördel, men får ta det stegvis, erbjuda alternativa vägar för olika lärstilar, lägga till vissa supportfunktioner, utnyttja ”tweaking” för lokal anpassning!

Projektet/undertecknad tackade Johan för att han ställde upp och delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter!

Välkommen till bloggen för Mittuniversitetets projekt ”Utveckling av e-learning för studenter i Latinamerika, Asien och Afrika”

Projektet är en del av Mittuniversitets internationaliseringssträvanden och syftar till att:

– genom internationalisering höja utbildningens och forskningens kvalitet och långsiktiga konkurrenskraft.

-hitta modeller för e-lärandet/det flexibla lärandet som är tillämpbara oavsett kultur, med den breddade rekryteringenföljer behovet av denna ökade flexibilitet i alla våra utbildningar.

– bredda verksamhetenoch skapa underlag för ökad utbildningsvolym på Mittuniversitetet.

Förhoppningen är att denna blogg skall sprida information om projektet och även vara ett ställe för synpunkter och diskussioner.

Bloggen ligger öppen för världen, eller åtminstone för de som kan läsa svenska, kommentarer även ifrån även andra än Mittuniversitetets anställda och studenter är välkomna!